blöhk

Hur kunde han ?!?
visst jag kan va en bitch, men ändå!

~Erik~
Oh my god vad jag saknar dig,
saknar dig så mycke så jag vet inte ibland om jag ska skratta eller gråta. Jag tänker mycke på hur våra minnen skulle sett ut om du fortfarande fanns här. Hur många gånger skulle jag fått legat i din famn i soffan och halvsovit medans du klagar på nått oväsentligt?
Skulle vi nån gång suttit på Brynässkolans gungor mitt i natten?
Skulle du ringt från nått behandlingshem och vela höra hur stolt jag var över dig igen?
Skulle vi sitta i en ful liten bil i spöregnet och handla massvis med godis och skräpmat, och sen somna i sängen invirade i varandra?
Skulle jag få köra dig i en kundvagn igen?
Eller kanske skulle vi småtjaffsa som vanligt utan att svälja våran stolthet tills saknaden blir alldeles för stor.
Okej Erik, jag har svalt min stolthet nu, nu är det din tur. Det är dax att komma hem nu!
Det gör så ont varje gång att veta att du inte gör det. Det gör mig sömnlös om nätterna. Du kan väl åtminstone komma till mina drömmar nångång ibland, för du har inte vart där på länge nu.
Om du bara kunde se mina tårar och känna smärtan i mitt hjärta nu.
Om bara kärlek hade vart tillräckligt för att få dig tillbaka.
~ Föralltid ska jag älska dig, och för alltid finns du i mitt hjärta ~


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback