Full fart
Jaha, en vecka sen jag skrev då va? Förlåt!
Inte mycket som hänt på denna vecka direkt. Jag följer våra rutiner och dagarna passerar.
Jag känner att jag inte riktigt lever än.
Jag överlever, men lever inte direkt för dagen som kommer. Riktigt tråkigt faktiskt.
T(2) hörde av sig igen. Vart verkligen jätteförvånad :o Fridah har alltid rätt hon =)
Men han är fortfarande riktigt skum och velig. Sånt behöver jag inte........
Det jag har märkt efter denna separation är att jag nu vet vad det är jag söker efter.
Har liksom kommit på vad jag är värd och vad jag mår bra av.
Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, saknar honom, hatar honom.
När är jag klar med mitt sorgarbete? Jag älskar honom inte längre som jag gjorde.
jag saknar honom inte på det sättet som jag borde... Ändå är det inte över... för mig...
Han gick vidare för längesen, redan innan det var slut så sprang han vidare och det känns
som att jag står kvar på samma ställe han lämna mig.
Lite starkare, lite klokare, men ändå känns det som att jag står kvar.
Jag vet inte, men det borde ju kännas som om att jag stod längst upp på livets topp.
Jag har vunnit kampen om mitt liv, den här gången. Jag vann över cancern. Jag lever.
Jag borde vakna med ett leende på läpparna varje morgon. Borde vara tacksam för varje
ögonblick.
Har nog aldrig riktigt låtit mig tänka på att det är en dödlig sjukdom jag drabbats av. Har aldrig tillåtit
mig själv att bli rädd. Jag kan väl inte dö? Hur ska jag kunna göra det? Jag kan inte lämna Theo här ensam.
Min kärlek till min son drev mig mest att klara det. Även fast min familj och mina vänner funnits där, så
va det många som tog avstånd. En av dom närmaste. Han som levt vid min sida, älskat mig, och haft en familj
med mig. Det tog hårt.
Men han har gjort mig ganska van att känna mig värdelös, så blev väl inte direkt förvånad.
Nu ska jag försöka få min lilla terrorist i säng, sen ska jag stryka julgardinerna och få upp lite av allt julstök =)
Life´s a game but it´s not fair. I break the rules so I don´t care!!!!
Tack Fridah för att du finns <3
Tills nästa gång; Älska och låt dig älskas!
Min saga.....
Vart är han som önskar han kunde ta all min smärta och bära den för en stund bara för att jag ska få vila.
Han som önskar han kunde laga mitt hjärta permanent och se till att ingen nånsin kommer kunna bryta det igen.
Vart är han som ska gå med mig genom allt för att kunna ge mig stöd genom svåra tider.
Vart är min hjälte? Vart är min pappa?
Vart är hon som ska vara min vägledning och alltid kunna följa mig i mina tankar.
Hon som födde mig, älskade mig, och vaggade mig till sömns.
Vart är hon som kämpade för mitt liv, hon som aldrig gav upp, hon som aldrig skulle lämna mig.
Vart är min ängel? Vart är min mamma?
Vart är mitt blod , hon som berättade sagor för mig när vi skulle sova och jävlades med mig så fort hon kunde.
Hon som älskade mig hur jävlig jag än var, hon som alltid fick komma i andra hand för jag va först.
Vart är hon som låg och skrattade med mig i timtal, eller som tröstade en jobbig dag.
Vart är min förebild? Vart är min storesyster?
Vart är han den underbara av alla människor som lärde mig så mycke, som alltid var mer än en bästa vän.
Han som tog mig under sina vingar och alltid visade vad som var rätt och fel, och som kallade sig bror.
Vart är han som sa att han aldrig skulle lämna mig, Men ändå bara försvann utan ett ljud.
Vart är mitt hjärta? Vart är min bror?
Vart är han som pussade mig på näsan när vi låg och myste i sängen och bara lät tiden rinna förbi.
Han som sa att han älskade mig, reste mig upp på mina ben och lärde mig att stå rakt.
Vart är han som inte skulle lämna min sida, speciellt inte nu och inte här.
Vart är min älskling? Vart är Jonathan?
Älska mig när jag minst behöver det. Det är då jag behöver er som mest.
Ni ser i mina ögon att jag försvann för längesen .
Han som önskar han kunde laga mitt hjärta permanent och se till att ingen nånsin kommer kunna bryta det igen.
Vart är han som ska gå med mig genom allt för att kunna ge mig stöd genom svåra tider.
Vart är min hjälte? Vart är min pappa?
Vart är hon som ska vara min vägledning och alltid kunna följa mig i mina tankar.
Hon som födde mig, älskade mig, och vaggade mig till sömns.
Vart är hon som kämpade för mitt liv, hon som aldrig gav upp, hon som aldrig skulle lämna mig.
Vart är min ängel? Vart är min mamma?
Vart är mitt blod , hon som berättade sagor för mig när vi skulle sova och jävlades med mig så fort hon kunde.
Hon som älskade mig hur jävlig jag än var, hon som alltid fick komma i andra hand för jag va först.
Vart är hon som låg och skrattade med mig i timtal, eller som tröstade en jobbig dag.
Vart är min förebild? Vart är min storesyster?
Vart är han den underbara av alla människor som lärde mig så mycke, som alltid var mer än en bästa vän.
Han som tog mig under sina vingar och alltid visade vad som var rätt och fel, och som kallade sig bror.
Vart är han som sa att han aldrig skulle lämna mig, Men ändå bara försvann utan ett ljud.
Vart är mitt hjärta? Vart är min bror?
Vart är han som pussade mig på näsan när vi låg och myste i sängen och bara lät tiden rinna förbi.
Han som sa att han älskade mig, reste mig upp på mina ben och lärde mig att stå rakt.
Vart är han som inte skulle lämna min sida, speciellt inte nu och inte här.
Vart är min älskling? Vart är Jonathan?
Älska mig när jag minst behöver det. Det är då jag behöver er som mest.
Ni ser i mina ögon att jag försvann för längesen .
Idag var en sån där dag
som va ganska mysig :)
Vaknade .. max ringde o sa att vi skulle åka till mamma .. så de va ju bara o klä på mig o göra mig iordning.
Sen kom han o hämta mig o vovven . han satt o tjata om hur min röv såg ut i dom nya byxorna .haha
Sen kom vi till mamma iaf. Jag fick ju ställa mig o jobba dirr :D haha
Men de va mysigt ändå .. Sen fick vovvarna leka en massa mycke , så nu ligger hunden helt väck i sängen o typ är död ? hehe..
Sen åkte vi hem . Imorn ska jag till s-viken, så fick ta bilen . Får hoppas dom inte söver mig , då får jag inte köra tillbaka hem igen sen. Men då äre ju bara slå ut i protest ! :D
Dom skrev inget om att jag inte kunde ta bil dit i papprena, så då får dom skylla sig själva.
Sen åkte jag förbi brorsan grav. Det va ju lite jobbigt . Men har mest hållt allt inombords om det. Känns inte direkt som att det är nått att prata om.
Kändes som att de va så längesen jag var där sist, men känns som att de var igår han dog. Kanske borde åka till graven lite oftare , men den får mig att känna obehag. Varje gång jag åker dit så hinner verkligheten, som jag är sååå duktig på att hålla borta ifrån mig, ikapp mig och tårar , som jag försöker hålla inne för det mesta, bara kommer fram fast jag inte vill .
har inte haft mod att åka till Bullens grav än . lite för tidigt ? antar att de är så. tog mig nästan 1 år att besöka Eriks grav... och där avslutar vi det ja ...
Jaha , mamma va iaf glad att se mig .. :D hehe..
nudå? händerå ? inget .. nej ..
äh . . . trök !
Vaknade .. max ringde o sa att vi skulle åka till mamma .. så de va ju bara o klä på mig o göra mig iordning.
Sen kom han o hämta mig o vovven . han satt o tjata om hur min röv såg ut i dom nya byxorna .haha
Sen kom vi till mamma iaf. Jag fick ju ställa mig o jobba dirr :D haha
Men de va mysigt ändå .. Sen fick vovvarna leka en massa mycke , så nu ligger hunden helt väck i sängen o typ är död ? hehe..
Sen åkte vi hem . Imorn ska jag till s-viken, så fick ta bilen . Får hoppas dom inte söver mig , då får jag inte köra tillbaka hem igen sen. Men då äre ju bara slå ut i protest ! :D
Dom skrev inget om att jag inte kunde ta bil dit i papprena, så då får dom skylla sig själva.
Sen åkte jag förbi brorsan grav. Det va ju lite jobbigt . Men har mest hållt allt inombords om det. Känns inte direkt som att det är nått att prata om.
Kändes som att de va så längesen jag var där sist, men känns som att de var igår han dog. Kanske borde åka till graven lite oftare , men den får mig att känna obehag. Varje gång jag åker dit så hinner verkligheten, som jag är sååå duktig på att hålla borta ifrån mig, ikapp mig och tårar , som jag försöker hålla inne för det mesta, bara kommer fram fast jag inte vill .
har inte haft mod att åka till Bullens grav än . lite för tidigt ? antar att de är så. tog mig nästan 1 år att besöka Eriks grav... och där avslutar vi det ja ...
Jaha , mamma va iaf glad att se mig .. :D hehe..
nudå? händerå ? inget .. nej ..
äh . . . trök !
Jag
Jag vill slita ner alla bilder på dig,
vill ta tillbaka varenda ros jag gav vid din grav,
få tillbaka alla tårar som fällts nerför min kind,
aldrig skrikit dom ord jag skrikit mot himlen i hopp om
att du ska höra,
radera alla dikter jag skrivit och inte druckit dom där
drinkarna av sorg,
och sen få veta att det inte är sant. Du lever, du finns.
Jag andas i de tomrum som blev över .
jag gråter i ensamheten du lämnade kvar.
......
Och sen det här med kärleken oxå dådå .. Ja, hur ska jag göra ? :(
vill ta tillbaka varenda ros jag gav vid din grav,
få tillbaka alla tårar som fällts nerför min kind,
aldrig skrikit dom ord jag skrikit mot himlen i hopp om
att du ska höra,
radera alla dikter jag skrivit och inte druckit dom där
drinkarna av sorg,
och sen få veta att det inte är sant. Du lever, du finns.
Jag andas i de tomrum som blev över .
jag gråter i ensamheten du lämnade kvar.
......
Och sen det här med kärleken oxå dådå .. Ja, hur ska jag göra ? :(
Fin
Allting verkade stå stilla.
Jag hörde inga andetag, ingenting rörde sig.
Det ända jag hörde var snyftande från alla som höll dig kär.
Det var en sån fin begravning Bullirull! När jag satt där så saknade
jag dig så mycke.
Kan fortfarande inte förstå att du är borta. För det gick så snabbt, och
beskedet kom så konstigt och allting bara vart knas.
Jag trodde att begravningen skulle få mig att förstå, Men det gjorde den inte.
Bon Jovi - Bed of roses.
Den spelades på din begravning. Så vackert de va . Hela din kista va klädd i gula rosor, och blommor överallt. Du fick en sista ros av mig oxå. En rosa. vänskap. Det fanns nog inte en genomsnällare kille än dig.
Det var bara fint folk där. Och prästen var jättebra . Hon försökte få alla oss sörjande att se annat än sorg,
Men uppmanade oxå till att gråta, skrika och sörja.
I wanna lay you down in a bed of roses, for tonight i sleep on a bed of nails , I wanna be just as close as the holy ghostes and lay you down, on a bad of roses. <3
Jag hörde inga andetag, ingenting rörde sig.
Det ända jag hörde var snyftande från alla som höll dig kär.
Det var en sån fin begravning Bullirull! När jag satt där så saknade
jag dig så mycke.
Kan fortfarande inte förstå att du är borta. För det gick så snabbt, och
beskedet kom så konstigt och allting bara vart knas.
Jag trodde att begravningen skulle få mig att förstå, Men det gjorde den inte.
Bon Jovi - Bed of roses.
Den spelades på din begravning. Så vackert de va . Hela din kista va klädd i gula rosor, och blommor överallt. Du fick en sista ros av mig oxå. En rosa. vänskap. Det fanns nog inte en genomsnällare kille än dig.
Det var bara fint folk där. Och prästen var jättebra . Hon försökte få alla oss sörjande att se annat än sorg,
Men uppmanade oxå till att gråta, skrika och sörja.
I wanna lay you down in a bed of roses, for tonight i sleep on a bed of nails , I wanna be just as close as the holy ghostes and lay you down, on a bad of roses. <3
Roligt...
Ja, min familj är rolig... väldigt rolig ...
Min pappa skriver till mig på msn :
-Hur går de med möhippan? kan jag och Malou få sova hos dig under bröllopet?
-Jo de går bra med den, nej mormor och janne ska nog sova här då.
-okej, sköt om dig så länge.Hejdå!
Hallå, finns jag eller? eller är jag bara en sån där man sover hos när man är i stan ?
Hallå! jag är din dotter, har du missat det ? gubbe!
Jamen nej...
Och folk undrar varför man är deppig o bitter ? wake up!
begravning på fredag för vår älskade Thomas.
Heaven is a place nearby, so there is no need to say goodbye.....
Men jag gör de ändå för synens skull..
varför kan ingen jävel bli nöjd med mig ? vad jag än gör så är de tjat klaga tjat klaga o lite tjat till!
orka
Sorg
Thomas, Älskade vän.
Ett tomrum lämnade du efter dig idag.
Fick ett samtal idag. Det var lillJanne som ringde för o tala om den tråkiga nyheten.
Och jag hörde på honom att han var nervös.
Kan inte vart lätt o vara Janne i den situationen. Han bad mig sätta mig ner, och då visste jag
direkt vad det va han skulle säga. Och han sa det. Att dom hade hittat dig i ditt hem sovandes för
att aldrig mer vakna.
Så många minnen. Så många somrar vi har åkt med båten, supit i bilen eller bara åkt och badat
i alla slags väder. Och du snodde alltid till dig min bikiniöverdel. Remember? haha
Eller som när jag och Micke gjorde slut, du ringde o sa att nu äre fest. ! kan inte sluta le när jag tänker
tillbaka.
Kommer du ihåg när jag och Regina moonade från din bil ett helt varv runt stan typ? *asg*
Det kommer bli svårt att acceptera att en sån genomsnäll människa, med ett så gott hjärta har lämnat oss.
Jag sitter och lyssnar på Eva Cassidy - Fields of gold. Och jag hoppas du springer på ängar av guld.
Jag har nog inte ett enda dåligt minne från dig.
Sista minnen jag har från dig var utanför bilagan för 2 veckor sen ungefär. Du var så stilig och fin. Jag följde med dig när du skulle pissa vid tidningsfabriken, och vi pratade om allt mellan himmel och jord.
Du va så stolt över att du genomgått operationen och lyckats gått ner 50 (!) kg.
Ett fint sista minne.Det är så jag kommer komma ihåg dig min vän. Glad, onykter och full i fan!
Du finns i mitt hjärta, och jag hoppas vi ses på ängen av guld min vän.
Sköt om dig tills dess och vila i frid, för när jag kommer dit så blir det party dude !
-Kärlek-
ps.förlåt för att jag medicinera mig för att kunna vara så posse som jag är just nu, men du kan ju inte kräva allt för mycke ;) .ds
Ett tomrum lämnade du efter dig idag.
Fick ett samtal idag. Det var lillJanne som ringde för o tala om den tråkiga nyheten.
Och jag hörde på honom att han var nervös.
Kan inte vart lätt o vara Janne i den situationen. Han bad mig sätta mig ner, och då visste jag
direkt vad det va han skulle säga. Och han sa det. Att dom hade hittat dig i ditt hem sovandes för
att aldrig mer vakna.
Så många minnen. Så många somrar vi har åkt med båten, supit i bilen eller bara åkt och badat
i alla slags väder. Och du snodde alltid till dig min bikiniöverdel. Remember? haha
Eller som när jag och Micke gjorde slut, du ringde o sa att nu äre fest. ! kan inte sluta le när jag tänker
tillbaka.
Kommer du ihåg när jag och Regina moonade från din bil ett helt varv runt stan typ? *asg*
Det kommer bli svårt att acceptera att en sån genomsnäll människa, med ett så gott hjärta har lämnat oss.
Jag sitter och lyssnar på Eva Cassidy - Fields of gold. Och jag hoppas du springer på ängar av guld.
Jag har nog inte ett enda dåligt minne från dig.
Sista minnen jag har från dig var utanför bilagan för 2 veckor sen ungefär. Du var så stilig och fin. Jag följde med dig när du skulle pissa vid tidningsfabriken, och vi pratade om allt mellan himmel och jord.
Du va så stolt över att du genomgått operationen och lyckats gått ner 50 (!) kg.
Ett fint sista minne.Det är så jag kommer komma ihåg dig min vän. Glad, onykter och full i fan!
Du finns i mitt hjärta, och jag hoppas vi ses på ängen av guld min vän.
Sköt om dig tills dess och vila i frid, för när jag kommer dit så blir det party dude !
-Kärlek-
ps.förlåt för att jag medicinera mig för att kunna vara så posse som jag är just nu, men du kan ju inte kräva allt för mycke ;) .ds
Hejsan Hoppsan!
Ja då sitter jag här igen .
Lite svårare att skriva nu med tanke på mina nya konstnaglar ( :D )
Hihi....
sitter här mörbultad, vart slagsmål på jobbet igår, så va tvungen att ingripa slagkudde mot min egen vilja .
haha...
Ska till jobbet snart .. ska rasta huliganen först... 1 år har han blivit nu, och han blir bara ståtligare för var dag som går =)
Snart jul oxå..... trevligt trevligt..... :D
Aja.. najs bajs, skön röv och yo hoe !
Heddå !
Lite svårare att skriva nu med tanke på mina nya konstnaglar ( :D )
Hihi....
sitter här mörbultad, vart slagsmål på jobbet igår, så va tvungen att ingripa slagkudde mot min egen vilja .
haha...
Ska till jobbet snart .. ska rasta huliganen först... 1 år har han blivit nu, och han blir bara ståtligare för var dag som går =)
Snart jul oxå..... trevligt trevligt..... :D
Aja.. najs bajs, skön röv och yo hoe !
Heddå !
Snart Jul
Hej hopp!
ja så sitter man här och skriver igen.
Mitt liv är på väg nånstans där jag inte riktigt känner mig trygg,
Men jag försöker leva efter Mia´s ordspråk:
Du kan inte känna dig vilsen när du inte bryr dig om vart du är....
Så, jag flyter med strömmen.....
Min älskade lillesyster fyller år idag.... Kan inte tro att hon hunnit bli 13 år .
Jag oroar mig nästan varje dag över hur hon mår. Och att hon inte ska hitta på nått
otrevligt...
Har väl antagligen lärt mig av mina misstag.
Om jag går vilse nån gång, vems hand är de som först kommer att famla runt i mörkret för att hitta mig ?
Jisses .. jag fick nog en rätt stor käftsmäll av "livet" nyss... Ångest, kan man kalla de för det ?
Ångest; Livets stora käftsmäll just för dig.....
Om jag inte ens kan vara sann mot mig själv, hur ska jag då nånsin kunna begära att folk ska tro mig då?
Mitt största problem är nog att jag försöker läka mig själv.
Jag försöker plåstra ett köttsår med bamseplåster. som att försöka gå utan ben, tala utan mun, se utan ögon
älska utan hjärta.....
Erik;
Saknar dig . <3
ja så sitter man här och skriver igen.
Mitt liv är på väg nånstans där jag inte riktigt känner mig trygg,
Men jag försöker leva efter Mia´s ordspråk:
Du kan inte känna dig vilsen när du inte bryr dig om vart du är....
Så, jag flyter med strömmen.....
Min älskade lillesyster fyller år idag.... Kan inte tro att hon hunnit bli 13 år .
Jag oroar mig nästan varje dag över hur hon mår. Och att hon inte ska hitta på nått
otrevligt...
Har väl antagligen lärt mig av mina misstag.
Om jag går vilse nån gång, vems hand är de som först kommer att famla runt i mörkret för att hitta mig ?
Jisses .. jag fick nog en rätt stor käftsmäll av "livet" nyss... Ångest, kan man kalla de för det ?
Ångest; Livets stora käftsmäll just för dig.....
Om jag inte ens kan vara sann mot mig själv, hur ska jag då nånsin kunna begära att folk ska tro mig då?
Mitt största problem är nog att jag försöker läka mig själv.
Jag försöker plåstra ett köttsår med bamseplåster. som att försöka gå utan ben, tala utan mun, se utan ögon
älska utan hjärta.....
Erik;
Saknar dig . <3
:(
Varför är världen så förbannat orättvis.
Dom få stunder av lycka vi människor får
är inte ens i närheten av dom stunder av sorg
och tårar många får gå igenom.
Jag har en stor sorg nu, men framtiden påminner
mig om många fler.
Det är svårt att se lycka när sorgen lagt sin
dimma för dina ögonlock.
Dagen
jag har börjat kallat den för "dagen" . 30:e okt, en hemsk påminnelse om verkligheten.
Men jag tycker verkligheten har visat sig lite väl mycket för mig på senaste tiden.
Jag går tillbaka till minnen i mitt liv som jag tror jag tycker vara fina, eller jag gör dom fina, för att
kunna undkomma verkligheten jag lever i ibland.Utan min älskade Jonas, mina vänner, min familj och min
hund hade jag nog inte vart där jag är idag. Rädslan av att faktiskt tänka på att det är mycket skönare
under jord skrämmer mig. Saknaden av Erik har inte minskat, utan tvärtom. Tryggheten min försvann ju.
Så mycke han tog med sig ner i sin grav av mig har ingen människa tagit, jag känner mig bestulen.
Många av mina vänner undrar varför jag har kontakt med Tom fortfarande, och det låter kanske lite löjligt,
Men jag är rädd att ännu en människa ska få lämna mig, ännu en människa som stått mig så nära, som hjälpt
mig med en rätt så stor bit av mitt liv.
Jag kämpar för att inte Jonas kommer att lämna mig. Ibland känns det som att jag stöter bort honom. Och jag vill inte det, jag älskar honom så mycket. Och jag hoppas jag en dag kommer att få ge honom lika mycke stöd, mod och tålamod som han ger mig idag. Han är just den killen jag vill spara pengar och köpa ett hus med, skapa en framtid med där vi båda kan trivas.
Okej, 3 dagar kvar tills värsta dagen i mitt liv. Jag har tagit åt mig så mycke jobb jag bara kunnat för att jag ska få slippa tänka. Men rädslan att min sorg tar överhand är enorm. Men jag vet med mig själv att den aldrig tar överhand sålänge jag har folk runt omkring mig. Jag vill inte släppa sorgen och saknaden fri. För jag vet inte vad den kommer att kunna göra med mig när den väl är fri.
Jag ska försöka vara tacksam för den tiden jag fick med Erik. Men sorgen över dom dagar jag fölorat med honom gör de så svårt.
Jag hoppas att jag en dag kan bli lika stark som min mormor och min mamma. Att jag en dag kan stå för orden
"Jag försökte i alla fall"
/Malin
Men jag tycker verkligheten har visat sig lite väl mycket för mig på senaste tiden.
Jag går tillbaka till minnen i mitt liv som jag tror jag tycker vara fina, eller jag gör dom fina, för att
kunna undkomma verkligheten jag lever i ibland.Utan min älskade Jonas, mina vänner, min familj och min
hund hade jag nog inte vart där jag är idag. Rädslan av att faktiskt tänka på att det är mycket skönare
under jord skrämmer mig. Saknaden av Erik har inte minskat, utan tvärtom. Tryggheten min försvann ju.
Så mycke han tog med sig ner i sin grav av mig har ingen människa tagit, jag känner mig bestulen.
Många av mina vänner undrar varför jag har kontakt med Tom fortfarande, och det låter kanske lite löjligt,
Men jag är rädd att ännu en människa ska få lämna mig, ännu en människa som stått mig så nära, som hjälpt
mig med en rätt så stor bit av mitt liv.
Jag kämpar för att inte Jonas kommer att lämna mig. Ibland känns det som att jag stöter bort honom. Och jag vill inte det, jag älskar honom så mycket. Och jag hoppas jag en dag kommer att få ge honom lika mycke stöd, mod och tålamod som han ger mig idag. Han är just den killen jag vill spara pengar och köpa ett hus med, skapa en framtid med där vi båda kan trivas.
Okej, 3 dagar kvar tills värsta dagen i mitt liv. Jag har tagit åt mig så mycke jobb jag bara kunnat för att jag ska få slippa tänka. Men rädslan att min sorg tar överhand är enorm. Men jag vet med mig själv att den aldrig tar överhand sålänge jag har folk runt omkring mig. Jag vill inte släppa sorgen och saknaden fri. För jag vet inte vad den kommer att kunna göra med mig när den väl är fri.
Jag ska försöka vara tacksam för den tiden jag fick med Erik. Men sorgen över dom dagar jag fölorat med honom gör de så svårt.
Jag hoppas att jag en dag kan bli lika stark som min mormor och min mamma. Att jag en dag kan stå för orden
"Jag försökte i alla fall"
/Malin
Bajs
Denna månad är den mest sämsta av dom alla...
hatar denna månad..
önskar de fanns mer att säga.. men jag antar att det inte gör det.
fast det finns så mycke som jag vill säga.... men inte kan.....
ja håller det för mig själv. för de är det bästa jag kan göra
......................
Men jag saknar honom.
Erik <3
<3Jonas<3
hatar denna månad..
önskar de fanns mer att säga.. men jag antar att det inte gör det.
fast det finns så mycke som jag vill säga.... men inte kan.....
ja håller det för mig själv. för de är det bästa jag kan göra
......................
Men jag saknar honom.
Erik <3
<3Jonas<3
Regnet
Regnet faller ner från himlen, lika så mina tårar från kinden.
Jag hatar den här månaden. 30 oktober, min sorgs dag.
2 år har då gått sedan han lämnade mig.
2 långa år, och jag har fortfarande inte vant mig vid tanken på
att han är borta. Jag önskar ibland att han inte skulle funnits i mitt
liv, att nån annan skulle bära den sorg jag har.
Dom säger att jag ska va tacksam för den tiden jag fick med han,
att jag ska se det som att han har det bättre där han är nu,
men jag är inte tacksam. Jag är hatisk . . .
Jag är inte arg för att han dog, utan för att han fick mig att älska honom
så som jag gjorde.
Saknar hans röst, saknar hans famn. Saknar vetskapen av att bara veta
att han finns. Vetskapen om att han ligger under jord får mig att bli galen.
Han är där jag inte är.
Det gör ont. . . så ont . Vad gör man med en smärta som gör så ont att den
ibland försvinner av sig själv?
Jag saknar honom så mycke..... Han räddade mitt liv utan att ens veta om det,
men han förstörde också endel av mig den dagen han dog.
Jag kommer aldrig förlåta honom . Aldrig
Jag hatar den här månaden. 30 oktober, min sorgs dag.
2 år har då gått sedan han lämnade mig.
2 långa år, och jag har fortfarande inte vant mig vid tanken på
att han är borta. Jag önskar ibland att han inte skulle funnits i mitt
liv, att nån annan skulle bära den sorg jag har.
Dom säger att jag ska va tacksam för den tiden jag fick med han,
att jag ska se det som att han har det bättre där han är nu,
men jag är inte tacksam. Jag är hatisk . . .
Jag är inte arg för att han dog, utan för att han fick mig att älska honom
så som jag gjorde.
Saknar hans röst, saknar hans famn. Saknar vetskapen av att bara veta
att han finns. Vetskapen om att han ligger under jord får mig att bli galen.
Han är där jag inte är.
Det gör ont. . . så ont . Vad gör man med en smärta som gör så ont att den
ibland försvinner av sig själv?
Jag saknar honom så mycke..... Han räddade mitt liv utan att ens veta om det,
men han förstörde också endel av mig den dagen han dog.
Jag kommer aldrig förlåta honom . Aldrig
Tom
Helt tom :(
Ni vet
En sån där dag då du inte orkar resa dig ur sängen,
Allting har förlorat sin mening.
Du känner att du orkar inte bry dig om nånting mer,
Då du bara vill lägga dig i mammas famn och gråta ut.
Alla problem bara läggs på din rygg, och ingenting löser sig
till det bästa.
Du ber och ber till en Gud som har glömt dig, och ber ännu mer
att han ska höra din böner. Men dom verkar bli omvända på något
sätt.
Sen har du också den där känslan i kroppen, En känsla blandat mellan
Saknad och rädsla.
Jag har en sån dag nu. Och den verkar inte vilja försvinna.
Jag pratade med mormor idag på telefonen. Jag höll tillbaka mina
tårar under samtalet, men dom kommet efteråt.
Jag har alltid sett min mormor som den starkaste kvinnan i liv.
Jag är så rädd för att förlora henne till en värld som jag inte kan förstå.
Och Erik. Han spökar i mitt huvud hela tiden. Jag saknar honom sjukt mycke.
Pratade med Matte för ca en vecka sen, Han sa att Erik v e r k l i g e n älskade mig.
och jag hoppas att var Erik nu än är, så ska han veta att jag älskar honom lika mycke
och mer därtill.
Jag var hem till Emma idag, fick ladda min mobil, så nu har jag en sån också. Vilket är ett +.
Bäbis mår bra =)
Kattorna busar vidare hemma hos Katta, och jag försöker hitta ett nytt hem åt dom.
Vill ni ha en kissemiss så är det bara att hojjta till ! :)
Doktorn, jag doktorer är roliga... Jag vill inge mer nu . . . . . . . . . .
/Malin
Allting har förlorat sin mening.
Du känner att du orkar inte bry dig om nånting mer,
Då du bara vill lägga dig i mammas famn och gråta ut.
Alla problem bara läggs på din rygg, och ingenting löser sig
till det bästa.
Du ber och ber till en Gud som har glömt dig, och ber ännu mer
att han ska höra din böner. Men dom verkar bli omvända på något
sätt.
Sen har du också den där känslan i kroppen, En känsla blandat mellan
Saknad och rädsla.
Jag har en sån dag nu. Och den verkar inte vilja försvinna.
Jag pratade med mormor idag på telefonen. Jag höll tillbaka mina
tårar under samtalet, men dom kommet efteråt.
Jag har alltid sett min mormor som den starkaste kvinnan i liv.
Jag är så rädd för att förlora henne till en värld som jag inte kan förstå.
Och Erik. Han spökar i mitt huvud hela tiden. Jag saknar honom sjukt mycke.
Pratade med Matte för ca en vecka sen, Han sa att Erik v e r k l i g e n älskade mig.
och jag hoppas att var Erik nu än är, så ska han veta att jag älskar honom lika mycke
och mer därtill.
Jag var hem till Emma idag, fick ladda min mobil, så nu har jag en sån också. Vilket är ett +.
Bäbis mår bra =)
Kattorna busar vidare hemma hos Katta, och jag försöker hitta ett nytt hem åt dom.
Vill ni ha en kissemiss så är det bara att hojjta till ! :)
Doktorn, jag doktorer är roliga... Jag vill inge mer nu . . . . . . . . . .
/Malin
Detta är
den svåraste tiden i mitt liv.... so far...
Mitt hjärta är krossat.... Men jag har hittat en pojke som vill och kan laga det.
Utan honom hade jag nog ... jag vet inte vart jag skulle stått nånstans.
Han har fått mig att vilja le igen.
Tycker om honom såååååååå mycke =) <3
Mitt hjärta är krossat.... Men jag har hittat en pojke som vill och kan laga det.
Utan honom hade jag nog ... jag vet inte vart jag skulle stått nånstans.
Han har fått mig att vilja le igen.
Tycker om honom såååååååå mycke =) <3
Mamma, skrev en dikt till dig !
Mamma, vill ha din hjälp, så ville bara skriva lite saker till dig,
några ord om hur jag mår och hur jag känner, snälla mamma hjälp mig.
Det är jobbigt att vara Malin, jobbigt att vara här.
Vet inte vart jag ska ta vägen, vad har jag byggt upp för en karaktär.
Det här med Erik är fortfarande så svårt, tårarna vill inte torka.
Han lämnade ett sånt tomrum mamma, snälla säg mig, hur ska jag orka?
Det är jobbigt att inte veta mamma, älskar han mig och varför gör han såhär?
Är de jag som är elak och delade på ett vackert ord och gav mig själv kär?
Jag behöver dina råd nu, för jag är så förvirrad och vilsen på min egen karta.
Jag är i nått som jag inte kan ta mig ur, nåt jag inte ens från början ville starta.
Mamma, jag skriker ut min smärta, har gett för mycke utav mig själv, dör sakta ut.
Gav du mig detta liv för att smärtan ska ta över och ge mig detta slut?
Mamma, låt mig få vila i din famn, stryk mitt hår som när jag var liten.
sjung den vaggvisa du gjorde för mig, hjälp mig glömma denna skiten.
säg att min prins väntar där på mig och att jag hittar han när jag själv vill.
ljug lite för mig mamma, säg att jag är det vackraste du vet och mer där till.
Gråt med mig mamma, känner mig ensam nu när mina kinder är våta.
Hjälp mig hitta det stora komplicerade svar som kan knäcka livets gåta.
Vagga mig tills sömns, låt mig drömma och komma bort från min verklighet med detsamma.
Håll mig mot ditt hjärta, håll mig tills jag vaknar. Älskar dig min kära mamma.
2007-07-05
Malin Grundin
En liten stjärna
Du säger att du älskar sommaren;
ändå dödar du varje mygga du ser.
Du säger att du älskar när regnet faller;
ändå andvänder du paraply för att undvika
dess droppar.
Du säger att du älskar solens sken;
ändå söker du dig till skuggan.
Så snälla förstå mig rätt när jag inte tror
på dig när du säger att du älskar mig.
Midsommarn va helt okej . Jag ,Alex Bullen och Jocke åkte till Öregrund.
Jag och Alex åkte till Mormor min och käkade. Det va jättemysigt.
Sen så åkte vi in till Öregrund och hade de mysigt :)
Dagen efter jobbade jag på Nivå, det gick bra som fan ......
Jag saknar dig ditt helvete. Hatar det du gjort , hatar de du sagt, hatar den du är idag.
Jag kommer alltid älska dig så mycket att jag hatar dig...... ALLTID.....
~Mormor~
Vad skulle jag vara utan dig ?
Jag skulle nog inte ens vara kvar här om inte du fanns.
Det är dig och Mamma som jag kan kalla familj.
Kanske syster oxå - Älskar er iaf
ändå dödar du varje mygga du ser.
Du säger att du älskar när regnet faller;
ändå andvänder du paraply för att undvika
dess droppar.
Du säger att du älskar solens sken;
ändå söker du dig till skuggan.
Så snälla förstå mig rätt när jag inte tror
på dig när du säger att du älskar mig.
Midsommarn va helt okej . Jag ,Alex Bullen och Jocke åkte till Öregrund.
Jag och Alex åkte till Mormor min och käkade. Det va jättemysigt.
Sen så åkte vi in till Öregrund och hade de mysigt :)
Dagen efter jobbade jag på Nivå, det gick bra som fan ......
Jag saknar dig ditt helvete. Hatar det du gjort , hatar de du sagt, hatar den du är idag.
Jag kommer alltid älska dig så mycket att jag hatar dig...... ALLTID.....
~Mormor~
Vad skulle jag vara utan dig ?
Jag skulle nog inte ens vara kvar här om inte du fanns.
Det är dig och Mamma som jag kan kalla familj.
Kanske syster oxå - Älskar er iaf
blöhk
Hur kunde han ?!?
visst jag kan va en bitch, men ändå!
~Erik~
Oh my god vad jag saknar dig,
saknar dig så mycke så jag vet inte ibland om jag ska skratta eller gråta. Jag tänker mycke på hur våra minnen skulle sett ut om du fortfarande fanns här. Hur många gånger skulle jag fått legat i din famn i soffan och halvsovit medans du klagar på nått oväsentligt?
Skulle vi nån gång suttit på Brynässkolans gungor mitt i natten?
Skulle du ringt från nått behandlingshem och vela höra hur stolt jag var över dig igen?
Skulle vi sitta i en ful liten bil i spöregnet och handla massvis med godis och skräpmat, och sen somna i sängen invirade i varandra?
Skulle jag få köra dig i en kundvagn igen?
Eller kanske skulle vi småtjaffsa som vanligt utan att svälja våran stolthet tills saknaden blir alldeles för stor.
Okej Erik, jag har svalt min stolthet nu, nu är det din tur. Det är dax att komma hem nu!
Det gör så ont varje gång att veta att du inte gör det. Det gör mig sömnlös om nätterna. Du kan väl åtminstone komma till mina drömmar nångång ibland, för du har inte vart där på länge nu.
Om du bara kunde se mina tårar och känna smärtan i mitt hjärta nu.
Om bara kärlek hade vart tillräckligt för att få dig tillbaka.
~ Föralltid ska jag älska dig, och för alltid finns du i mitt hjärta ~
visst jag kan va en bitch, men ändå!
~Erik~
Oh my god vad jag saknar dig,
saknar dig så mycke så jag vet inte ibland om jag ska skratta eller gråta. Jag tänker mycke på hur våra minnen skulle sett ut om du fortfarande fanns här. Hur många gånger skulle jag fått legat i din famn i soffan och halvsovit medans du klagar på nått oväsentligt?
Skulle vi nån gång suttit på Brynässkolans gungor mitt i natten?
Skulle du ringt från nått behandlingshem och vela höra hur stolt jag var över dig igen?
Skulle vi sitta i en ful liten bil i spöregnet och handla massvis med godis och skräpmat, och sen somna i sängen invirade i varandra?
Skulle jag få köra dig i en kundvagn igen?
Eller kanske skulle vi småtjaffsa som vanligt utan att svälja våran stolthet tills saknaden blir alldeles för stor.
Okej Erik, jag har svalt min stolthet nu, nu är det din tur. Det är dax att komma hem nu!
Det gör så ont varje gång att veta att du inte gör det. Det gör mig sömnlös om nätterna. Du kan väl åtminstone komma till mina drömmar nångång ibland, för du har inte vart där på länge nu.
Om du bara kunde se mina tårar och känna smärtan i mitt hjärta nu.
Om bara kärlek hade vart tillräckligt för att få dig tillbaka.
~ Föralltid ska jag älska dig, och för alltid finns du i mitt hjärta ~
Ibland
Jag tänker på han ofta. Han var ju som min egen bror.
Tog alltid hand om mig i vått och tort, även fast jag trodde jag var stor.
Han sa alltid vad som var rätt och vad som var fel.
Och jag lyssna även fast han själv gjorde fel en hel del.
Saknar att ligga i soffan och disskutera, vila huvet mot hans bröst.
Höra hur han tillrätta ledde mig, höra allvaret i hans röst.
Att veta att det fanns nån som jag verkligen lyssnade på,
att veta att han fanns där, han följde mig vart jag än vela gå.
Sen han lämnade mig så lämnade han svek och tomma ord.
Han gick ifrån mig och tog med sig det finaste på denna jord.
Ett hjärta så gott och en själ så ren , lämnade kvar sin tomhet.
Men jag vet att han kämpade så svag, han verkligen slet.
Så jag unnar honom frid och en plats i mitt hjärta så stor.
Så syns vi när min tid är inne, älskar dig min bror.
Jag åkte förbi skokgskrykogården igår kväll.,
Men jag kunde inte gå in. Nånting slet mig tillbaka.
Jag fick en klump i halsen, och ja kunde knappt andas ordentligt.
Jag tror inte jag riktigt förlåtit honom för att han lämna mig.
Flera nätter irad har jag bara drömt mardrömmar. Och jag frågar mig
själv när livet ska vända till det goda.
Jag tackar världen varje dag för min underbara mamma som alltid finns
där och hjälper med allt hon kan. Och Lasse som är mer som en far för mig
än vad min riktiga nånsin varit.
Mormor, älskade mormor, vad skulle jag varit utan henne.
Hela min familj får mig att se frammåt. Mina systrar, blodsband utan kontakt.
Det känns som att våran familj är splittrad, och det känns väl så för det är så.
Mina tankar leker med mig, och min sinnesro har lämnat mig.
.M.
Det är försent för att göra allt rätt,
skulle nog inte göra det även fast jag kunde.
Du vet att du äger mitt hjärta och du gör allt för att
förstöra det. Men en dag är jag tillräckligt stark för att ta tillbaka det!
Jag älskar dig så mycket att jag hatar dig, och jag vet att du vet det
Tog alltid hand om mig i vått och tort, även fast jag trodde jag var stor.
Han sa alltid vad som var rätt och vad som var fel.
Och jag lyssna även fast han själv gjorde fel en hel del.
Saknar att ligga i soffan och disskutera, vila huvet mot hans bröst.
Höra hur han tillrätta ledde mig, höra allvaret i hans röst.
Att veta att det fanns nån som jag verkligen lyssnade på,
att veta att han fanns där, han följde mig vart jag än vela gå.
Sen han lämnade mig så lämnade han svek och tomma ord.
Han gick ifrån mig och tog med sig det finaste på denna jord.
Ett hjärta så gott och en själ så ren , lämnade kvar sin tomhet.
Men jag vet att han kämpade så svag, han verkligen slet.
Så jag unnar honom frid och en plats i mitt hjärta så stor.
Så syns vi när min tid är inne, älskar dig min bror.
Jag åkte förbi skokgskrykogården igår kväll.,
Men jag kunde inte gå in. Nånting slet mig tillbaka.
Jag fick en klump i halsen, och ja kunde knappt andas ordentligt.
Jag tror inte jag riktigt förlåtit honom för att han lämna mig.
Flera nätter irad har jag bara drömt mardrömmar. Och jag frågar mig
själv när livet ska vända till det goda.
Jag tackar världen varje dag för min underbara mamma som alltid finns
där och hjälper med allt hon kan. Och Lasse som är mer som en far för mig
än vad min riktiga nånsin varit.
Mormor, älskade mormor, vad skulle jag varit utan henne.
Hela min familj får mig att se frammåt. Mina systrar, blodsband utan kontakt.
Det känns som att våran familj är splittrad, och det känns väl så för det är så.
Mina tankar leker med mig, och min sinnesro har lämnat mig.
.M.
Det är försent för att göra allt rätt,
skulle nog inte göra det även fast jag kunde.
Du vet att du äger mitt hjärta och du gör allt för att
förstöra det. Men en dag är jag tillräckligt stark för att ta tillbaka det!
Jag älskar dig så mycket att jag hatar dig, och jag vet att du vet det